Jag mår inte bra och jag vet inte vad jag kan göra åt saken. Jag tänker jämt och ständigt på allting och det gör att min livsglädje minskar. Jag vet inte vad som kommer kunna hjälpa mig att gå vidare och försöka må bra. För vad jag än gör så kommer jag ju aldrig kunna glömma. Jag kommer alltid att minnas. Man glömmer ju inte saker som man har gått igenom och de saker som format en till den man är i dagsläget. Sådant glömmer man bara inte hur mycket man än vill och försöker. Minnena kommer alltid sitta som gjutna långt där inne, jag kan inte fly.
Jag vill bara lägga mig i sängen och sova och drömma bra drömmar och inte vakna än på länge. Jag vill bara sova och glömma allt jag gått/går igenom.